Gårdagens inlägg var väldigt positivt . Jag är fortf positiv.
Men idag fick jag ett huge bakslag. Min mentor tog in mig i ett grupprum och var fly förbannad för jag var så gnällig och uppkäftig. Det började med att jag inte orkade hämta min bok eftersom då skulle jag passera en trappa, jag sa att jag inte kan gå i trappor för min träningsvärk, dessutom skulle vi bara kolla på en uppgift, och till råga på allt, hon hade en bok med sig. 

Tydligen har flera lärare sagt att jag är nära på att explodera hela tiden vilket inte rä bra alls och det är frustrerande att jag är frustrerad hela tiden.
Well. Jag tycker det är bra att jag bara är NÄRA på att explodera för den ilskan jag känt inom mig är svår att tygla.
 They don't know a shit.

Jag tror hon insåg min skoltrötthet och mina brister jag har. Och det känns bra att vi kunde avsluta det till en början hysteriska mötet ganska bra ändå.

Tipsen jag fick var: Hoppa av, ta ett IG, plugga upp på komvux, skjuta upp problemet till senare år när jag vet vad jag vill, spendera mer tid i utomhusmiljö.

Ett måste är naturligtvis att jag måste jobba med mig själv.
Jag måste "coola ner" och "dämpa" mig lite.

Det är ju lätt att göra när man inte för höra en uppmuntrande sak, utan att det bästa alternativet vore kanske att ta ett IG?

Jag säger då de...